Om KBT

Vad är KBT?

Innan du sätter igång med din behandling är det bra om du först lär dig lite om vad KBT innebär! Detta för att du ska få en större förståelse för behandlingens upplägg och vad som förväntas av dig.

KBT står för kognitiv beteendeterapi och det är en psykologisk behandlingsmetod som utgår från hur ditt liv ser ut idag och vad som går att förändra. I behandlingen un­ dersöks dina tankar, känslor, kroppsliga reaktioner och beteenden. Vissa av dem kan vara negativa och hindra dig från att komma vidare med sådant som är viktigt för dig.

Genom att ifrågasätta och nyansera tankar, öva på nya beteenden som sociala fär­ digheter och gå förbi sina rädslor kan en stor förändring uppnås. Behandlingen är problemfokuserad och har tydliga och konkreta behandlingsmål. Detta innebär att du kommer att veta tydligt vad som är tanken med behandlingen och få konkreta uppgif­ ter att arbeta med.

Nästa

Tankar

Under en dag går våra tankar, minnen och fantasier fram och tillbaka i huvudet. Dessa tankar, minnen och fantasier kallar vi behandlare för kognitioner. Våra kognitioner pågår i huvudet och gör att vår uppmärksamhet riktas mot olika saker, denna process styrs inte alltid av vår egen vilja. Hur vi tänker påverkar samtidigt på ett avgörande sätt hur vi känner och agerar i olika situationer och är därför viktigt i en KBT-behandling.

En tjej med social fobi kanske blir orolig av att bli bjuden på en fest med nya människor. Hon upplever det som att festen leder till oro:

Situation Reaktion
Bjuden till fest Oro

Men hur var det med tankarna i hennes huvud? Hon hann faktiskt tänka en sak som smet snabbt genom huvudet. Det betyder att tankarna och våra tolkningar har mycket makt över oss. Vi visar det genom att se hur det såg ut för tjejen:

Situation Tolkning Reaktion
Bjuden till fest ”Jag kommer att stå ensam på festen” Oro

Två människor kan alltså reagera helt olika på en och samma situation beroende på hur situationen tolkas. Nedan ger vi ett exempel på detta.

Tankar - exempel

Martin sitter hemma och tittar på TV då telefonen ringer. Han väntar på ett samtal angående ett jobb han har sökt och omedelbart när han hör telefonsignalen tolkar han situationen som hotfull och skrämmande. Han får ångest, hjärtklappning och känner sig varm och darrig. Hans fantasier säger honom att han kommer göra bort sig och svamla i telefonen, att han aldrig kommer få jobbet.

Fatima sitter också hemma och tittar på TV när telefonen ringer. När Fatima hör signalen känner hon sig istället glad och förväntansfull. Hennes man har varit bortrest en vecka och han skulle ringa när hans plan landat. 

Situationen som beskrivs, att sitta hemma och titta på tv, har alltså inte förändrats. Det är Martins och Fatimas tolkning av telefonsignaler som ger upphov till deras reaktioner. De kognitiva tekniker som du främst kommer få använda dig av i denna behandling syftar till att lära dig bli medveten om och nyansera din tolkning av olika situationer. När du lär dig det så kommer det att påverka hur du känner och agerar.

Nästa

Känslor

Vad består känslor av? Modern forskning menar att känslor består av två delar, en kroppslig och en mental. Vid psykisk ohälsa är känslor som nedstämdhet, nervositet, oro, rädsla, ångest och kanske även panik vanliga. Alla dessa känslor är naturliga och behöver finnas i kroppen. De hjälper oss från att hamna i farliga situationer.

De flesta av oss blir riktigt rädda om vi skulle stå på ett högt berg och titta ner mot marken. Den kroppsliga delen av känslan kan vara att det suger till i magen, att yrsel uppstår och att det rycker lite i benen. Det är som att känslan säger till oss att vi ska ta oss tillbaka till säkerheten igen. När vi upplever ett meddelande av detta slag så har vi stött på den mentala delen av känslan. Det är ju inte så att vi instinktivt reagerar på känslor som vissa djur gör, även om det kan kännas så ibland.

Människor har en fantastisk förmåga att kunna associera olika saker till varandra. Rädslan är en viktig känsla och den kan kopplas till helt nya saker som vi inte varit rädda för tidigare. Låt oss ta ett exempel med ett litet barn och dess mamma:

Känslor - exempel

Ett litet barn har ingen inbyggd rädsla för bilar, men om barnet springer ut mot en väg med bilar och mamman skriker till högt så stannar barnet och blir rädd. Om mamman och barnet gör om det några gånger så kommer barnet att ha lärt sig att bilar hör ihop med rädsla, då dessa kopplas samman med mammans höga skrik.

På detta sätt kan rädsla kopplas till olika situationer. Vi är sällan medvetna om att den inlärningen pågår, utan de flesta av oss kan bara konstatera att vi är rädda för olika saker. Som vuxna så kan vi skrämma upp oss själva och behöver inte en förälder som gör jobbet.

Rädsla och ångest lärs alltså in genom association. Om ett barn får vara med om en väldigt obehaglig situation så kan känslorna som finns i den stunden spridas till situationer som på något sätt påminner om den. Plötsligt kan rädsla och ångest väckas för alla situationer och saker som liknar det som man först blev rädd för, trots att man tidigare inte varit rädd för detta. KBT kan hjälpa dig att minska kopplingen mellan den obehagliga känslan och situationen.

Nästa

Handlingar

Dina mönster sitter inte bara i tankarna utan också i hur du agerar. Under denna behandling kommer vi att hjälpa dig att börja pröva nya sätt att göra saker. Genom att upptäcka att det finns flera olika sätt att agera på kommer du att känna dig lite friare. Men först ska vi gå igenom hur det kommer sig att vi agerar som vi gör.

I början av 1900-talet fanns en psykolog som hette Edward Thorndike som var nyfiken på katter. Hur kom det sig att katter i vissa fall verkade ha en avancerad problemlösningsförmåga? Har de en slags intelligens precis som människor? Han kunde inte svara på den frågan men råkade upptäcka lagen om konsekvenser.

Han upptäckte den när han stoppade katter i stora lådor och såg hur de agerade i olika situationer. Katterna gick omkring i lådorna och hade tråkigt. Till slut fick de för sig att rycka i en tråd i lådan som Thorndike hade stoppat dit. När de ryckte i tråden öppnade sig lådan och de kunde gå till en skål och få mat. Katterna upplevde konsekvensen som positiv och började rycka i tråden så snart som de sattes i lådan igen. Men om lådan ändrades och tråden inte ledde till frihet och mat så slutade katterna gradvis att rycka i den.

Lagen om konsekvenser gäller även för oss människor. Vi slutar ganska snabbt med saker som bär oss emot, och gör mycket av sådant som får oss att må bra. Vilka konsekvenser en viss aktivitet får skiljer sig åt från person till person. Vissa blir glada av att hålla tal och gör det ofta. Många personer, särskilt de med social fobi, mår dåligt när de ska hålla tal och gör det därför sällan.

En stor del av psykisk ohälsa kan förklaras som att du undviker saker som ger dig obehagliga konsekvenser. Som katterna så följer du lagen om konsekvenser. På kort sikt kan det fungera bra eftersom du slipper uppleva det obehagliga, men på lång sikt är risken att det fungera sämre.  Du hindras att leva det liv du kanske vill leva och dessutom finns risken att du blir mer orolig och nedstämd.

I denna behandling kommer du att få lära dig är hur du kan använda lagen till din egen nytta istället för att vara styrd av den. Lagen gäller inte bara för psykiska svårigheter utan även för andra saker. Hur kommer det sig att vissa av oss hellre sitter och tittar på tv och äter godis istället för att träna, trots att vi vet att man mår bättre av regelbunden konditionsträning?

Nästa

Hur förändrar man beteenden?

En stor del av denna behandling handlar om att förändra beteenden. Därför kan det vara bra att veta lite om hur beteenden fungerar.

I början av 1900-talet fanns en psykolog som hette Edward Thorndike som undersökte hur djur kunde lära sig lösa svåra problem.

I ett experiment prövade han att stoppa katter i stora lådor för att se hur de agerade i olika situationer. Katterna gick först omkring i lådorna och hade tråkigt. Till slut fick de för sig att rycka i en tråd i lådan som Thorndike hade stoppat dit. När de ryckte i tråden öppnade sig lådan och de kunde gå till en skål och få mat.

Katterna upplevde konsekvensen som positiv och började rycka i tråden så snart som de sattes i lådan igen. Men om lådan ändrades och tråden inte längre ledde till frihet och mat så slutade katterna gradvis att rycka i den. Thorndike hade upptäckt lagen om konsekvenser!

Förstärkning och försvagning

Lagen om konsekvenser beskriver hur olika typer av konsekvenser påverkar sannolikheten att vi ska utföra ett visst beteende.

Om ett beteende leder till en positiv konsekvens (som när katten drog i tråden och lådan öppnades) så ökar sannolikheten att vi ska fortsätta med beteendet. Detta kallas att beteendet förstärks.

Om ett beteende däremot leder till en dålig konsekvens (som när lådan ändrades och tråden inte längre öppnade lådan) så minskar sannolikheten att vi ska göra samma sak igen. Detta kallas att beteendet försvagas.

Positiv och negativ förstärkning

När man pratar om förstärkning av beteenden brukar man skilja på positiv- och negativ förstärkning.

Positiv förstärkning innebär att en konkret positiv konsekvens tillkommer då ett beteende utförs, vilket ökar sannolikheten för att en individ ska uppvisa detta beteende igen. "Gör så här, så får du ..."

Negativ förstärkning innebär att en kommande eller befintlig negativ konsekvens (aversivt stimuli) avlägsnas då ett beteende utförs, vilket ökar sannolikheten att en individ ska uppvisa beteendet igen. "Gör så här, så undviker du..."

En stor del av psykisk ohälsa kan förklaras som att du undviker saker som ger dig obehagliga konsekvenser. Som katterna så följer du lagen om konsekvenser. På kort sikt kan det fungera bra eftersom du slipper uppleva det obehagliga, men på lång sikt är risken att det fungera sämre. Du hindras att leva det liv du kanske vill leva och dessutom finns risken att du blir mer orolig och nedstämd.

I denna behandling kommer du att få lära dig är hur du kan använda lagen till din egen nytta istället för att vara styrd av den!